Henrik Gyllenbreider

Henrik Gyllenbreider

Född 1640 i Gamleby (H).
LÖJTNANT
Till dess han blev adlad kallade han sig Henrik ”de Breider”. Ryttare vid Smålands kavalleri 1661. Kvartermästare vid Östgöta kavalleri 1675, Kornett 1676-08-11 och löjtnant 1677-12-29. Adlad tillsammans med brodern 1678-09-18 men ej som denne introducerad på Riddarhuset. Avsked 1696-11-13. I boken om Östgöta kavalleriregemente 1618 – 1699 av R. Stenbock kan man på sidan 306 se en uppställning redogörande för regemen- tets styrka och sammansättning vid generalmönstringen 1679-10-06 vid Reslöv i Skåne. Ryttmästare för 7 komp är Erik Gyllenbreider, löjtnant där Henrik Gyllenbreider och kornett Didrik Uddesson. Den senare en man som står mer om nedan. I mars året innan hade Henrik varit kommenderad till Jämtlandsbrigaden, där Östgöta ryttare höll 3 kompanier. Ur sköldebrevet 1678: ”. . . och i Nåder benägen desse bröder Erich och Hindrich Breider med någon serdeles wår Nådh och weder- geldning deremot at ihugkomma och belöhna, giore det jemwähl i krafft af detta wårt öpne bref sambt Kongl Macht och Myndighet i så måptto att wij dem och alle deres ächta bröstarfwingar så födde som ofödde så Man som Quinkön medh Adeligit Stånd, Namn, privilegier och Skiöldemerke förbättre; Neml: en Skiölldh för- delt twert öfwer i tu feldt, det öfverste af guldh färga hwaruti står en arm af rodh klädnad och Tartarich Sabell, det underste feltet blått, medh utur en sky utstrecht arm, hvars hand fattar om en med en Pijl opspandt flitz (?) samt ett af pijlar opfyllt koger, wändandes åt högre sijdan. Ofwan på Skiölden en öppen tornerhielm hwarutur opstiga twå röde Estandarer, och deremillan en sådan arm med sabell som öfwerst i Skiölden. Hielmtecket och löfweverket af guldh, silfwer, blå och rödh färga sammanmengde aldeles som . . . . färger står afmåhlat. . . . .”. Henriks vapen kan beskådas i Hallingebergs kyrka tillsammans med en namntavla. Årtalen på densamma är tyvärr feltolkade i samband med restaureringen, men två saker framgår; dels att Henrik föddes i Gamleby, dels att han var ”välboren”. Liksom fadern, Mikael Breed, och brodern Erik hade Henrik skrift- växling med Kongl. Maj:t. År 1686 gällde det anklagelser som riktats mot honom från hans dotter Agnetas blivande make, pastoris i Hallingeberg, Samuel Rising. Vad Samuels första anklagelse innefattade är icke känt. Första kända skrivelse är avsänd av Henrik den 2 mars 1686 och har kommit Konungen tillhanda i Kalmar den 12 mars. Av den framgår att Konungen redan året innan efter mottagande av Samuel Risings klagoskrift tillskrivit denne och rått honom att hålla sig til lag och rätt och samtidigt uppmanat Kronans Befallningsman att söka uppnå förlikning. Sedan har Kongl. Maj:t 1686 två gånger tillskrivit Henrik i frågan; dels från Eksjö 15 jan och dels från Chatol 10 feb. Konungen har första gången svarat att han avser att göra en juridisk undersökning av frågan och efter Henriks svar har han åter utlovat en rättvis undersökning och remitterat ärendet till vederbörande domare. Pastor Samuel Rising var emellertid tydligen redan vid denna tid synnerligen agressiv för det framgår att han efter Konungens första skrivelse hade kommit med nya, allvarligare anklagelser mot Henrik. Båda parter tar dock tydligen sitt förnuft till fånga, för redan den 3 mars 1686 finns en av parterna, Kronans Befallningsman och vittnen undertecknad skivelse om förlikning. ”Det är och millan oss widh dhetta slutit och afskindat att wij återkalla och nul- litera alla the skrifter oss emillan äro passerade, och emot hwarandra ingifne”. Henrik är trots allt icke fullt säker på uppgörelsen med prästen utan översänder förlikningsdokumentet för att få full förvissning att även Konungen kan godkänna densamma när saken nu varit anmäld till domstol. Det gjorde säkerligen hans Maj:t och en fullständig förlikning sker väl om inte förr så när Henriks dotter Agneta ingår ätenskap med Samuel Rising den 11 Nov 1690 – hon 21 och han 51 år gammal. Nästa skriftväxling med Hans Majestät Konungen äger rum 1687. Den 11 februari skriver Henrik att han den 2 samma månad erhållit besked om att ”någon äng eller höö” skulle årligen komma Rust- hållet av Löjtnant Gyllenbreders Comp No 96 till understöd. Vilken äng kan dock ännu icke avgöras av honom. Den 22 mars skriver Henrik igen och nu har han varit i kontakt med bönderna på Hunsala. Henrik ville för Rusthållets räkning ha del av skogs- och ängsmark från Slättfall under Berghult medan bonden ifråga ville avstå mark från Förssum. Henrik önskar nu Hans Maj:s godkännande av att så kan ske. Ett sådant erhålles också enligt ett senare brev från den 8 april samma år. Från Henrik till hans ”Stormäktigste Konung och Allernådigste Herre” finns också en skrivelse av den 22 juni 1686 bevarad. Brevet är en bekräftelse på mottagen order att Konungen vid sin mönstring den 17 juli i Linköping av Östgöta kavalleri även kommer att mönstra till regementet hörande Tjust kompani under Ryttmäs- tare Gyllenbreder. Därefter följer det för oss intressanta med- delandet att varje ryttare är tillsagd att för mönstringen medtaga kost för 14 dagar förutom det ”som han kan behöfva widh marchen fram och tillbakers”. Ada Rydström har i ”Boken om Tjust” i del VII ägnat ett helt ka- pitel åt Löjtnant Gyllenbreider och hans krigskamrater. Här skall i sammanfattning nämnas vad hon skriver om Henrik och hans upp- görelse med kornetten Didrik Uddesson Grijs, som var på samma kom- pani som Henrik. Rydströms källor till skildringen är i detta fall Tjusts domböcker. Händelsen äger rum sommaren 1680. Henrik och Didrik har ridande norrut på väg till sina gårdar vid Hallingebergs kyrka just skilts från regementskvartermästaren Truls Winberg från Greby. Halvvägs till Uddetorp råkar de båda officerarna i häftig ordväxling om Didriks skuld till Henrik för en stridshäst. Det ena ordet ger det andra och till sist griper Didrik efter sin värja. Löjtnant Henrik har ingen värja på sig och inget kruthorn till sina pis- stoler och kallar sin kornett för hund som likväl vill dra sin värja mot honom. Didrik får emellertid inte ut sin värja ur baljan. Han sätter istället sporrarna i hästen och rider därifrån. Uppe vid Uddetorp får han äntligen ut sin värja, vänder om och rider i full galopp mot Henrik med värjan klar för stöt. Henrik tar sin oladdade pistol och kastar den med all kraft mot sin antagonist. Därigenom träffade värjan ej som avsett i bröstet utan i veka livet. Där blev den emellertid sittande avbruten. Kornett Uddesson rider från platsen i rasande galopp och löjtnant Gyllenbreider tar sig med uppbjudande av alla sina krafter hem till Rispetorp. Där får han hjälp av klockaren och prästens dräng Håkan som efter stort besvär och med hjälp av en tång så smånigom lyckas dra ut värjan. Under hela processen har Henrik befälet och han ger även klockaren order att skära en torv som läggs på såret. Därpå gick de båda hem och lämnade den sårade ensam. När de kommo åter nästa morgon var Henrik fortfarande lika redig. Han hade under natten satt upp en skriftlig redogörelse av händelseför- loppet för att hans hustru och barn skulle ha något att hålla sig till då ju inga vittnen fanns och han icke kunde tro annat än att han ”skulle genom döden avlida”. I tre veckor låg Henrik Gyllenbreider till sängs med svåra plågor. Ännu ett helt år därefter, då saken kom före på Tjusts häradsting, vintertinget 1681, var han långtifrån återställd, men levde likväl ytterligare 17 år. Kornett Uddesson fick böta mer än 100 silver- mynt för sitt brott, vilket säkerligen var en avsevärd summa. Ytterligare två gånger är Henrik och Didrik inför tinget som mot- parter. Vid första tillfället, sommartinget 1683, skulle skulden för hästen äntligen göras upp. Häradshövdingen och nämnden förmante vid detta tillfälle allvarligt parterna att träffa förlikning med varandra, vilket de också gjorde. I det andra fallet gällde det en penningpung med 98 daler silvermynt, som Henrik skulle vidarebefordra till Didrik. Pungen var förseglad men visade sig innehålla blott 78 daler. Vid tinget lyckades dock löjtnant Henrik bevisa att det var kvartermästaren vid regementet, som nu var en annan än Truls Winberg, som inte fyllt pungen med rätt summa. Så löjtnant Gyllenbreider frikändes och kvarter- mästaren fick betala. Detta förevar vid vinter och sommartinget 1685. ”Välborne löjtnanten Henrik Gyllenbreder” är dopvittne i Västervik den 25 okt 1687 när häradshövdingen Carl Knutssons son Carl döpes. Farmodern till barnet ”Borgmästare Knut Månssons hustru fru Margareta Brunsvik” – som känt också brodern Eriks svärmor – är likaledes dopvittne liksom bland andra rådman Johan de Rees. Död i HALLINGEBERG, RISPETORP
Död 1698-10-26 i Hallingeberg (H).

Relationer och barn

Gift 1667-09-17 i Gladhammar (H). Brita Åkesdotter.  Född 1647-02-26 i Gladhammar (H). Vid dopet i Annerötsle var Herr Johan Svensson och Pastoris hustru i Wästrum vittnen. Vid vigseln står endast: ”Henrik Breed, Ryt- tare från Hallingeberg socken och Brita Åkesdotter i Annerötsla. /Kort 23825-1 sid 10/ Att Brita och Henrik träffades torde kunna tillskrivas det faktum att Henriks far, Mikael Breede på 1620-talet brukat (och ägt ?) Ångersrums gård. Ännu 1674 är en Mikaels skuld för gården före vid tinget. Mellan Annerötsle och Ankarsrum, som det idag heter, är som bekant inte långt. Inom parentes sitter vid tingsförhandlingarna 1674 som ordförande borgmästaren Knut Månsson, som är Erik Gyllenbreiders svärfar. Kanske har även Erik träffat sin blivande brud tack vare fadern Mikaels dåliga affärer? Det kan väl tänkas att saken diskuterades muntligen mellan parterna långt innan den kom före på tinget. När Brita dör kallas hon ”Wälb. fru Brita Gyllenbreider i Ramgerde”. Född i GLADHAMMAR, ANNERÖTSLE Död i HALLINGEBERG, RAMGERDE Död 1721-02-12 i Hallingeberg (H).

Anna Gyllenbreider.
Född 1668-08-18 i Hallingeberg (H).
Död 1738-06-27 i Hallingeberg (H).
1697-01-22 ställdes det till med dubbelbröllop på Rispetorp. Då sammanvigdes Anna med välborne herr Carl Gustaf Gladstein, rustmästare på Ösgöta infanteri och hennes syster Maria med monsieur Hans Fagerström, som var fältväbel vid Kalmar regemente. Vigselförrättare var fröknarnas ”käre svåger, kyrkoherde Samuel Rising”. Ingen anade väl den dagen något om den bittra fejd som skulle komma att utkämpas mellan bruden Anna och vigselförrättaren och som slutligen skulle leda till hans avskedande från präst- ämbetet. Annas make blev sedermera ryttmästare. Han överlevde sin hustru med sånär två år och begravdes 1740-04-15. Född i HALLINGEBERG, RISPETORP Död i HALLINGEBERG, RISPETORP

Agneta Gyllenbreider. 
Född 1669-09-30 i Hallingeberg (H).
Om Agneta Gyllenbreider finns inga anteckningar annat än födelse, vigsel, barnens födelse och hennes död. Födelsenotisen lyder: ”Den 30 sept 1669 christnades Monseigneur Henrik Breidz dotter i Rispetorp, Agneta Henriksdotter”. Född i HALLINGEBERG, RISPETORP Död i HALLINGEBERG, PRÄSTGÅRDEN
Död 1698-03-30 i Hallingeberg (H).

Mikael Gyllenbreider.
Född 1672-04-03 i Hallingeberg (H).
Död 1672-04-08 i Hallingeberg (H).
Född i HALLINGEBERG, RISPETORP Död i HALLINGEBERG, RISPETORP

Maria Gyllenbreider.
Född 1673-06-28 i Hallingeberg (H).
Död 1749-05-10 i Hallingeberg (H).
Efter bröllopet 1697-01-22 med fältväbeln vid Kalmar regemente, Hans Fagerström bosatte sig de unga tu på Vånghult i Tuna. Där föddes samma år den 14 okt parets son Hans Hindrich. 1698-09-19 föds sonen Mårten Magnus och 1701-01-11 Carl Gustaf, även de båda i Vånghult. De två första sönerna fick inga barn efter sig medan däremot Carl Gustaf, gift med Margareta Hultman från Törnsfall, fick inte mindre än 10 stycken. Hans Fagerström följde sitt regemente i fält och stupade i Litauen, antagligen redan 1702. Maria flyttar till Borghult. Enligt en handling, daterad 1712-08-22 och som nu förvaras bland gårdspappren på Lärbo, fick hon där kämpa hårt för överlevnaden. Hemmanet var ”nederrötat”, skogen utbrukad och fattigdomen så svår att hon inte hade den endaste ko eller kreatur. Hon gifte emellertid småningom om sig med en Måns Hjort från Odensvi. Året är okänt. Paret får en dotter i maj 1714, som kallas Agneta. 1719 begär Måns få byta sitt namn till Lind medan dottern senare kallar sig för Fagerström som hennes halvsyskon hette. Fältväbeln Hans Fagerströms härstamning, födelseår och födelseort är okänd. Probanden Rosalie Fagerströms farfarsfar tog sig namnet Fagerström någon gång mellan 1782 och 1789. Någon som helst genealogisk anknytning har icke påträffats. Född i HALLINGEBERG, RISPETORP Död i HALLINGEBERG, BORGHULT

Elisabeth Gyllenbreider.
Född 1677-04-03 i Hallingeberg (H).
Död 1680 i Hallingeberg (H).
Dödsdatum för dottern Elisabeth är okänt, men hon torde i vart fall varit död före 1683-11-14 då Margareta Elisabeth döptes. Född i HALLINGEBERG, RISPETORP Död i HALLINGEBERG, RISPETORP

Catharina Gyllenbreider.
Född 1678 i Hallingeberg (H).
Catharina gifte sig med den unge fänriken vid Kalmar regemente, Nils Larsson Ljungström, och bosatte sig på Hjortstad i Hall- ingeberg. Född i HALLINGEBERG, RISPETORP

Johan Gustav Gyllenbreider.
Född 1680 i Hallingeberg (H).
Död 1704 i Polen.
KVARTERMÄSTARE
Johan Gustav var kvartermästare vid Ösgöta kavalleri. Han var ogift, varigenom Henriks gren av ätten Gyllenbreider utslocknade på den manliga sidan när han 1704 stupade i Polen. Född i HALLINGEBERG, RISPETORP

Margareta Lisken Gyllenbreider.
Född 1683-11-14 i Hallingeberg (H).
Död 1765-10-19 i Hallingeberg (H).
Margareta var länge ogift. Hon bodde då på Ramgerde i Hallinge- berg och kallades ”Jungfru Greta”. När hon vigs 1722-12-26 med Kornetten Magnus Rydelius står det ”Wälborna Jungfru Greta Elisa- beth Gyllenbreider”. Magnus var född 1689 och hade studerat i Lund. Han var kornett vid Smålands kavalleriregemente. Deras enda barn Hindrich Adam föds på Ramgerde 1723-12-08. Gudfädrar är bland andra Måns Lind i Borghult och Carl Gustaf Fagerström. Överst bland gudmödrarna står ”Linds hustru i Lärbo”, vilket säkerligen skall vara systern Maria, som var gift med Måns Lind, även om det verkar underligt att hon här inte har samma hemvist som maken. Sonen Hindrich gifter sig med prästdottern Margareta Catharina Reusera. Han blir prost i Ukna och paret får ett flertal barn, varav många kommer att leva och verka i Tjust. Vid okänd tidpunkt flyttar Margareta och Magnus till Rispetorp som de blir ägare till. Margareta dör ”av hög ålderdoms mång- faldiga bräcklighet” 82 år gammal. Endast 1 1/2 år senare, 1767- 03-17 dör maken Magnus. Född i HALLINGEBERG, RISPETORP Död i HALLINGEBERG, RISPETORP

Dates

• B. 1640, Gamleby, Kalmar län, Småland
• M. 17 Sep 1667, Gladhammar
• D. 26 Oct 1698, Hallingeberg, Kalmar län, Småland

Parents

• Father: Mikael Breide
• Mother: Lucia

Spouse/Partner

• Brita Åkesdotter Tott

Children

• 1669 – Agneta

Siblings

• 1627 – Erik
• 1635 – Anna

Source References

• Rahmqvist